2015-09-25 07:00 #0 av: Thotis90

Jag blev i november -14 diagnostiserad med endometrios och när jag berättade om sjukdomen vare sig det var för vänner, bekanta eller okända fick jag alltid frågan "vad är det?". Jag kände då att jag var tvungen att bidra med kunskap och det gjorde jag i form av ett projekt, Endometrosis awareness project, som jag lanserade på min facebooksida, på min blogg och instagram under mars månad. Under denna artikelkategori kan du ta del av mitt projekt. OBSERVERA! Alla bilder som är anslutna till projektet är tagna av mig, Louise Hedblom.

Endometriosis awareness project dag 25 - Berättelse 

Det här är Lina. Hon har endometrios. Hennes historia började när hon var 12 år gammal, när hon började menstruera. Hon drabbades av magont, ont vid menstruation, illamående, förkylningskänslor, feber, avsaknad aptit, viktnedgång, extrem trötthet, besvär med tarmarna, orkeslöshhet och inre kramper. När hon var 15 år gammal kände hon att det var dags att ta kontakt med vården då hon hade så ont att hon inte klarade av att vara i skolan.

På vårdcentralen fick hon lämna massa blodprover, genomgå en gastroskopisk undersökning (där man undersöker magens inre genom att föra ner en slang i magsäcken, via halsen) och en läkare klämde på hennes mage. Hon fick också träffa en dietist, men det gav ingenting. En läkare gav henne diagnosen IBS (överkänslig tarm) och när hon ville kolla om hon hade endometrios fick hon ett nej med motiveringen “Du har fått diagnosen IBS. Var nöjd med det”. De ville absolut inte skicka en remiss till kvinnokliniken och när hon var i kontakt med akutmottagningen fick hon till svar att hon måste gå genom vårdcentralen för att få hjälp. Hon kom lyckligtvis i kontakt med ungdomsmottagningen som blev hennes räddare i nöden då de tog henne på allvar. Där fick hon genomgå flera gynekologiska undersökningar, ultraljud, vaginala ultraljud och de förklarade vad olika smärtor kunde bero på (t.ex. att smärtor på vänster sida kunde bero på en äggstock). De sa att hon helt klart måste opereras och bli undersökt ifall det kunde vara endometrios och hon fick då sin efterlängtade remiss.

Lina fick sin diagnos genom titthålsoperation i november -14, efter 5 år av besvär. Efter operationen mådde hon riktigt dåligt och kunde inte göra någonting de första två veckorna. Gasen i magen (koldioxiden) var hemsk och hennes mamma med sambo fick hjälpa henne ur sängen samt soffan. Läkaren som opererade henne sa att hon skulle äta minipiller för att ta bort menstruationerna, men hennes gynekolog tyckte att hon var underbehandlad och hon fick då välja mellan Visanne och Synarel. Hon valde Synarel som tyvärr har resulterat i att hon mår sämre än innan operationen och måste vara sjukskriven. Hon mår hemskt dåligt och har dagliga problem med magsmärtor, ont i benen som gör det svårt att gå, ont i övriga kroppen, förkylningskänslor och extrem trötthet. För att försöka lindra smärtorna äter hon Tramadol och Alvedon 665 mg dagligen. Hon använder sig också av värme (i form av en vetekudde) och vila. Hon ska snart få prova på TENS.

Det som har varit jobbigast med sjukdomen är hur smärtorna har påverkat hennes liv. Hon är 20 år och kan inte ens gå på stan en dag, än mindre jobba. Tanken på att kanske inte kunna få barn är hemsk, även om barn inte är aktuellt ännu.

Om hon fick ändra på någonting skulle hon ordna ett botemedel, annars skulle hon ändra så att endometrios är en obligatorisk del av alla vårdutbildningar och att man som studerande måste visa på kunskaper om sjukdomen för att bli godkänd i utbildningen.

En god sak som sjukdomen däremot har fört med sig är att hon har fått nya underbara vänner som hon kan prata med när hon har det jobbigt, som förstår vad hon går igenom och som hon inte måste förklara sig för. Hon har också fått äran att vara delaktig i en endometriosgrupp på facebook samt deras blogg. Hon har också fått Rainbow loom av sin sambo som hon pysslar med och säljer (gör bl.a. Endometriosblommor).