Annons:
Etikettskaffa-barn
Läst 7315 ggr
P3pz
2015-11-13 00:17

Gravid med sammanväxningar?

Sambon och jag började våra försök till att skaffa barn i början på sommaren, detta efter att ha fått ett godkännande från läkaren om att försöka i max 1 år. 
Själv trodde jag verkligen inte att det skulle kunna ta sig eftersom läkarna sa att jag inte skulle hoppas allt för mycket, detta eftersom de opererade mig i vintras då de hittade en hel del Sammanväxningar och annat "roligt" i buken på mig. 
En del utav sammanväxningarna kunde "lösas" men inte alla tyvärr och detta innebär att min tjocktarm sitter ihop med b.l.a min livmoder och vänstra äggstock.

Nu lyckades jag trots mina tvivel bli gravid, vilket jag är otroligt lycklig över.
 
Men så kommer vi till det faktum att jag måste gå hos specialistmödravården, jag måste snittas innan värkar har en chans att komma igång och risken för att jag får ett missfall är tydligen stor. Och dessutom finns en risk att livmodern brister från mitt gamla ksärr på livmodern, då jag hade en extrem infektion där och det aldrig fick läka på rätt sätt. 

Så jag vet inte om jag ska skratta eller gråta!? 
Jag vågar inte ens berätta för andra än mina och sambons föräldrar eftersom jag är så rädd att det kan bli missfall. 

Jag undrar därför om det är någon här som har erfarenhet av att vara gravid trots mycket Sammanväxningar?

"There is life after abuse. This is mine"

Annons:
Aleya
2015-11-13 05:56
#1

Vill börja med att säga grattis till graviditeten. Jag har själv aldrig varit med om något som detta. Men jag tror att du kan sinom tid berätta för fler. Men en vecka man brukar gå efter är ju vecka 12. Då minskar ju risken. Så jag skulle vänta med att berätta för andra tills då

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

P3pz
2015-11-13 14:48
#2

Tack :) 

Ja, jag hoppas verkligen att ingenting händer. Tanken var att vi vid 12 veckor skulle berätta för närmsta vännerna och senare berätta för resterande. Det gäller bara att fostret håller sig kvar där inne. Just nu är jag i vecka 7, så det är 5 veckor kvar innan den mest kritiska perioden är över.

"There is life after abuse. This is mine"

Aleya
2015-11-15 09:02
#3

#2 jag håller verkligen alla tummar och tår. Men det är ju bra att du får gå till specialistmödravården. Vet folk med Endometrios och Sammanväxningar som inte fått det. Det har ju gått bra, men deras smärtor osv har inte tagits på allvar.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

P3pz
2015-11-16 11:03
#4

#3
Tack, det värmer :) 

Jag har redan i dagens läge fått tid till både läkare och specialistmödravården i och med att det är en "risk-graviditet" då jag även har fel på trombocyterna.
Men trots detta så tar barnmorskorna i växeln inte mig på allvar när jag säger att jag har ont.. utan jag ska få träffa en husläkare på torsdag som enligt växeln inte alls visste vad hon skulle göra eftersom hon inte är fördjupad inom gyn..

"There is life after abuse. This is mine"

OlgaMaria
2015-11-30 11:38
#5

När du har tid över kan du passa på att googla om relaxin och andra hormoner som ökar när du är gravid, t ex kortison. Relaxin har många intressanta funktioner - det är sårläkande och antifibrotiskt - vilket innebär att Sammanväxningar kan lösas upp och läka på ett bra sätt. Att vara gravid kan vara en fantastisk behandling vid Endometrios och de problem du beskriver. Så klart förstår jag dina orosmoln, men graviditeten kan också vara något helt fantastiskt för din kropp! Din kropp har helt andra förutsättningar att hantera problemen nu, jämfört med innan du blev gravid. Så det kan bli såååå mycket bättre än du vågar drömma om. Smärtan du känner kan också vara en positiv Smärta - av att saker läker i din mage. Om du får foglossning så kan du veta att det är mycket relaxin i kroppen, och foglossning gör ont, men relaxinet gör nytta. Försök ha tilltro till din kropp. Händer det värsta hade vi inte kunnat hindra det. Din oro kan inte hjälpa på något sätt. Grattis till graviditeten!!

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

P3pz
2015-12-07 13:58
#6

#5
Jo det vet jag och min förra graviditet hjälpte mig en bit, tills jag gjorde akut ks och fick en kraftig infektion efter. Det var nämligen då som den nya ärrvävnaden uppkom, och nu var jag till läkaren i fredags för att prata om hur man ska behandla graviditeten. 
Och det kommer att bli ett nytt ks vilket också kommer att innebära nya ärrvävnader även om de gamla skulle lösas upp. 

Jag är i alla fall glad och kan säga att jag går in i v 11 på onsdag, jag och sambon fick se bebisen på ultraljud i fredags och h*n har det bra där inne. :) 
Så både jag och sambon känner oss lite lugnare i det hela även om vi inte vågar hoppas på allt för mycket. 

Tack :)

"There is life after abuse. This is mine"

Annons:
Aleya
2015-12-07 14:51
#7

#6 kul att höra. :)

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Aleya
2015-12-21 20:30
#8

Hur går det för dig?

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

P3pz
2015-12-22 23:58
#9

Just nu går det bra :) 
Går in i v 13 (12+1) imorgon så det i sig är extremt skönt och det känns som en lättnad. :) 
Dock har jag väldigt väldigt ont, men försöker kämpa på.  Och dessutom är mitt jobb väldigt tungt vilket också bidrar till extra ont. 

Men så länge bebis håller sig i magen är jag glad :D

"There is life after abuse. This is mine"

Aleya
2015-12-23 05:54
#10

#9 skönt att höra att det får framåt. Jag håller alla tummar och tår och önskar en god jul och ett gott nytt år till er tre. :)

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Aleya
2016-01-21 20:30
#11

Hur går det? :)

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

P3pz
2016-01-23 12:44
#12

Det går framåt tror jag :) 
känns som att jag börjat känna sprattel i  magen, så det är ju ett gott tecken, sen ska vi på rul den 4e. :)
Och jag har ett läkarbesök inbokat till den 29e eftersom jag har extremt ont, men pinar ut smärtan gör jag eftersom jag vet att det leder till något bra :) 
Snart är ju halva graviditeten över och det känns verkligen som en lättnad kan jag säga. För även om jag har världens mest stöttande och underbara sambo så är det väldigt påfrestande emellanåt att inte kunna röra sig ordentligt. 

Men som sagt man får se det från den ljusa sidan :D

"There is life after abuse. This is mine"

Aleya
2016-01-23 13:22
#13

#12 jag har hört att det är inte ovanligt att man om man har Endo har riktigt ont även då man är gravid. Iaf då jag läst på andra forum.

Men det låter bra att det går framåt, och jag hoppas att du får hjälp den 29. :)

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Annons:
P3pz
2016-01-23 15:02
#14

Jo, sen vet jag ju att tarmen sitter ihop med livmodern så det bidrar ju till det hela. 

Men glad är jag ändå :)

"There is life after abuse. This is mine"

Aleya
2016-01-24 08:00
#15

#14 lät som en mindre kul sammanväxning. Är glad att sist jag kollade så hade jag inte det. Men det måste göra ont som bara den. För tarmarna flyttar ju på sig då man är gravid. Iof växer ju livmodern ganska radikalt med så ja, kanske inte blir så mycket slitningar tänker jag. Klart du ska vara glad ändå. :) Men får du nu gå på spec. mödravården?

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

P3pz
2016-01-25 14:14
#16

Ja "/ 
Jo, så är det ju. Men förhoppningsvis så töjer livmodern ut ärrvävnaden så att den blir slappare vilket kan bidra till att jag kanske inte behöver ha kronisk värk. :) 
Dock sitter den även mot ena äggstocken och i den sliter tarmen mycket, det gör fruktansvärt ont. Men som sagt man får hoppas på det bästa :) 

Japp, i och med alla problem jag har i livmoder, äggstockar och nedre delen av buken så är det en riskgraviditet som måste övervakas.

"There is life after abuse. This is mine"

Aleya
2016-02-15 20:14
#17

Hur går det för dig? 😊

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

P3pz
2016-02-15 20:49
#18

Jodå, jag går in i v21 på onsdag så halva graviditeten är avklarad i alla fall. :) 

Dock har jag fått besked om att min livmoderkaka sitter i framvägg, vilket jag till en början förstod eftersom jag inte började känna rörelser  ganska sent. 

Detta betydde inte så mycket och oroade mig inte speciellt, men så vid ultraljudet fick jag beskedet att livmoderkakan har växt fast i mitt gamla kejsarsnittsärr, vilket tydligen kan bli väldigt farligt vid förlossningen. Hur pass illa den sitter och hur pass fast den sitter i ärret ska dom kolla i ett nytt ultraljud i v32.

I övrigt går det bra. jag har fortfarande extremt ont och har blivit sjukskriven och så får det förbli tills bebis kommer ut.

Bebisen mår i alla fall bra och såg på ul ut att trivas bra i magen, vi ville ta reda på könet men den lilla ville inte riktigt visa sig helt, så om det stämmer från det som man faktiskt kunde se så blir det en liten flicka. :)  
Man får helt enkelt se det ljusa i det hela och det är ju att jag faktiskt klarat av att hålla barnet i mig såhär länge, och bara det är helt underbart. :)

"There is life after abuse. This is mine"

OlgaMaria
2016-02-16 08:56
#19

Så roligt att bebis mår bra och att ni kommit så pass långt ändå. Hoppas allt får gå bra nu.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

P3pz
2016-02-17 21:33
#20

Tack :)

"There is life after abuse. This is mine"

Annons:
Aleya
2016-02-22 10:37
#21

#18 aj då. Inte bra att det lyckades fastna där. Men tur att det går framåt och att du får vara sjukskriven. Får man undra vad du törs ta för värken då du är gravid?

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

P3pz
2016-02-22 11:55
#22

#21 Nej det var inte så bra men i och med att min graviditet och förlossning redan är riskfylld så har dom i alla fall extra koll på vad som händer i kroppen :) 
Ja, utan vila vet jag inte vad jag hade tagit mig till. 

Jag tar faktiskt ingenting mot smärtan, Alvedon hjälper inte och mediciner så som Diklofenak och Ipren får jag inte äta pga mitt blod, jag har en mildare typ av blödarsjuka som blir värre om jag tar mediciner med liknande ämnen som Ipren.
Så jag kör på värme mot smärtan, lägger något varmt mot magen, sätter mig i badet eller i duschen om det blir för jobbigt, vilar en hel del och sen har jag världens underbaraste sambo som tar hand om både mig och dottern när jag har för ont.  :)

"There is life after abuse. This is mine"

Aleya
2016-02-22 11:59
#23

#22 ja det är ju bra att dom har koll. Tur att du har folk som hjälper dig. Och bra gjort att inte ta något den helvetiska smärtan.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Aleya
2016-03-26 17:13
#24

Hur går det?🙂

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

P3pz
2016-03-29 15:36
#25

Det går sådär.. 

Bebis mår jättebra och är en riktig liten ninja, sparkas hårt och på precis de ställen jag inte vill att h*n ska sparkas. Så det är ju jättebra. :)

Det är bara jag som inte mår fullt så lika bra, jag fick kryckor i förra veckan eftersom min foglossning gör så pass ont att jag inte ens kan vända mig i sängen.
Jag har tid till kirurgen i början på april eftersom jag blöder från tarmen, sen har jag läkarbesök och sjukgymnastik inbokat strax efter. 
Sen har jag tyvärr gått in i en depression och mår inte alls så bra psykiskt just nu och det värsta av allt är att jag inte har någon att prata med så ensamheten tränger sig på ganska så mycket. 
Min sambo stöttar mig och finns där, men oftast är vi inte "barnfria" och då är det svårt att prata om de jobbigaste sakerna. 

Men man får se det lite positivt i alla fall, migränen är inte fullt så illa som den varit och imorn går vi in i v27, så jag vet ju att det är lite mindre än 3 månader kvar innan jag får tillbaka min kropp och bebis kommer ut :)

"There is life after abuse. This is mine"

Aleya
2016-03-29 18:47
#26

#25 vad tråkigt att du ska behöva må skit. :( Jag föreslår att du pratar med bm och får kontakt med en kurator. Så du kan få lite extra stöttning. Men bra att bebe mår bra. Och jag hoppas dessa månader går fort.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

P3pz
2016-03-29 20:15
#27

#26
Ja verkligen, men det är värt det i slutändan i alla fall. :)

Jag kan vända mig till psykiatrin om jag vill ha hjälp, har en vilande kontakt där som återupptas så fort jag vill gå dit. 
Bm tycker att jag ska gå till en kurator på mvc för att prata om en grov misshandel jag utsattes för för flera år sedan, men det har jag verkligen inte något behov av. 

Det tror jag nog, känns som om tiden flyger förbi, det är väl så det är när man redan har ett barn att fokusera på :)

"There is life after abuse. This is mine"

Annons:
Thotis90
2016-07-06 13:48
#28

Ett stort grattis till P3pz som fick sin dotter måndagen den 27 juni 🌺🍸

Medarbetare på Bloggande, Endometrios, Ensamhet, Motionspepp och Ångestsjukdomar Stjärnor

Aleya
2016-07-06 15:42
#29

Grattis!

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

P3pz
2016-07-11 16:49
#30

Tack 🌺🙂

"There is life after abuse. This is mine"

Aleya
2016-07-11 17:17
#31

#30 får man undra hur det gick?

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

P3pz
2016-07-12 21:55
#32

#31 
Det gick långt över förväntan! :) 
Dagen då vi åkte in för att göra snittet var jag väldigt orolig att allt skulle bli pannkaka och att inget skulle bli som planerat, men när min läkare var upp på rummet vi blivit tilldelade för att kolla hur det var med mig och hur jag ville att allt skulle gå till då blev jag lugn. 
Han lovade mig att om något skulle gå fel så skulle de söva mig direkt så att jag inte skulle behöva få panik (jag fick nämligen vara vaken eftersom mitt blod stabiliserat sig under graviditeten). När vi väl kom ner till operationssalen skulle de ge mig spinal-bedövningen, men narkosläkaren stack fel och kunde inte hitta in mellan kotorna vilket gjorde sjukt ont eftersom hon grävde runt med nålen i ryggen och sedan blev tvungen att sticka mig ännu en gång i ryggen, men till slut fick hon dit bedövningen.

Min sambo var hela tiden vid min sida vilket var en stor tröst och jag hade inte klarat av det utan honom. För när läkarna skulle få ut Freja (som vår dotter heter) så slet dom och drog i mig så att hela kroppen rörde på sig och man kände allt de gjorde fast utan Smärta vilket var skitläskigt. Så några tårar blev det när dom drog i mig som mest men sambon satt hela tiden vid mitt huvud och stöttade mig. 

När de slitit och dragit färdigt blev det helt tyst och jag kände hur "lätt" jag blev helt plötsligt. Förstod att de fått ut henne så skräcken för att hon inte skrek blev extrem och de sekunderna kändes som en hel evighet, men så hörde man ett tyst litet klagoskrik och lättnaden föll över mig. 

Efter det torkade de av henne och la henne på mitt bröst och sen var mina tankar bara om henne och lyckan över att hon kom ut och mådde bra så då var det lugnare. 

Dock hade jag alldeles för lågt hb efter operationen så jag somnade hela tiden, kunde inte hålla ögonen öppna i mer än några minuter. Jag somnade när läkarna pratade med mig, när jag pratade med försäkringskassan i telefon, när jag åt osv.. Så sambon fick vara med och försöka hålla ett extra öga på mig. 

Nu har det gått två veckor och jag har ännu inte fått någon infektion vilket jag är grymt tacksam för men dessvärre har jag kvar mina Sammanväxningar, dom har inte lösts upp eller lättats på som man hoppats att en graviditet kanske kunde bidra till. Så nu är jag tillbaka i smärtans värd igen, och ännu mer Smärta lär jag få eftersom de förväntar sig att jag kommer att få ännu fler Sammanväxningar nu än jag haft tidigare. 

Men i det stora hela är jag riktigt nöjd ändå. :)

"There is life after abuse. This is mine"

Aleya
2016-07-12 23:00
#33

Vad skönt att den bra läkaren var med. Hur ska dom förresten få upp ditt hb? Eller är det bättre nu?? Fint namn på flickan och grattis igen. ☺

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

P3pz
2016-07-25 21:42
#34

#33 Jag har fått järntabletter som jag ska ta i 4 veckor (1 vecka återstår) och har mina värden inte blivit bättre så får jag intravenöst.  Bättre är det, men jag har fortfarande synrubbningar, huvudvärk, yrsel och balanssvårigheter (dock inte hela tiden utan det kommer och går, förutom synrubbningarna för de är konstanta). 

Tack :D

"There is life after abuse. This is mine"

Annons:
Aleya
2016-08-03 10:45
#35

#34 hoppas att det har blivit bättre nu. Har du nå ont av endometriosen än eller är det lugnt?

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

P3pz
2016-08-05 21:34
#36

Jodå lite bättre är det, var och tog ett blodprov i onsdags men ännu inte fått svar från det tyvärr. Jag antar att svaret kommer bestå av att jag fortfarande inte är helt återställd då jag fortfarande känner mig yr, trött och lite hängig.. Men mina förhoppningar är i alla fall att det jobbiga ska gå över snart :D 

Jag har börjat känna av en del Smärta kring livmoder och äggstockar, men har ännu inte haft någon mens efter förlossningen… så jag väntar på att smärtan av den där dumma perioden ska komma. 
Sen efter den kommit så ska jag boka in tid till min läkare på gyn och den på smärtkliniken så att jag kan få ett nytt preventivmedel.

"There is life after abuse. This is mine"

Upp till toppen
Annons: