# Bemötande av sjukvården när man söker hjälp Author: Aleya Jag undrar hur ni på siten som sökt hjälp för era problem känner er bemötta av sjukvården. Har det gått smärtfritt att få en diagnos eller brottas ni fortfarande med smärtor och känslan att sjukvården inte bryr sig? ## Comment 1 Author: Aleya Min historia är att den vanliga sjukvården (vc) undrade vad jag ens gjorde där. Vilket var en jäkla fråga enligt mig. När jag dock vände mig till gyn så fick jag god vård och blev tagen på allvar. ## Comment 2 Author: LinaLj Jag har sökt antalet gånger för samma problem och får alltid samma resultat. Jag söker för att jag blöder väldigt mycket under lång tid, har oregelbunden mens med småblödningar emellan och har vansinniga kramper.  Jag får tabletter att äta 10 dagar innan beräknad mens som ska hjälpa mensen bli regelbunden och hindra mellanblödningar. Jag äter tabletterna, får större blödningar, värre kramper och de hjälper i ca 6 månade och sedan börjar allt om. Har hållit på så här i snart 10 år, har sökt ungefär 5 gånger tror jag med samma resultat. Nu sist när jag sökte och fick samma svar tackade jag nej till tabletterna. Känns meningslöst. ## Comment 3 Author: Aleya #2 du får provera va? Har du något centrum för endometrios i närheten av dig? Tycker ju att det är otroligt konstigt att du sökt samma problem i tio år och får ingen hjälp. Får jag undra om du har slängt rakt i ansiktet att du tror att det är endo? Och förklarat varför du tror att det är det? Bara en fråga. ## Comment 4 Author: LinaLj #3 Stämmer bra det. Vidriga små saker i min värld... Den närmsta specialistavdelningen ligger 17 mil bort skulle jag tro.  Ja jag har frågat om det kan vara endo men brukar få som svar att det kan man inte veta om man inte gör en op. Vilket jag vet, men man borde ju kunna få en utredning som ev kan leda fram till en op. Det känns som de bara vill "bota" de akuta symptomen som min oregelbundna mens. Det känns så kortsiktigt och efter att ha provat på samma behandling fyra gånger utan större framgång skulle jag vilja prova något nytt, eller iaf få reda på varför min kropp beter sig som den gör.  En gynläkare ville att jag skulle prova p-piller. Men eftersom jag har en väldigt hög genetisk risk för hormonellt påkallad cancer så var det inget alternativ insåg vi båda. Men sedan så avslutade han var och varannan mening med "ja det hade ju varit lättare att komma i takt om du kunde äta p-piller".  Jag har gett upp hoppet lite tror jag. Känns inte som någon idé att söka längre för resultatet blir alltid det samma. Jag kan leva med de stora blödningarna och kramperna, men jag avskyr att aldrig veta när jag får mellanblödningarna. Jag är konstant orolig och när man får dem kan de vara allt från någon timme till en månad och det sabbar sexlivet en hel del. Blä för det... ## Comment 5 Author: Aleya Kram till dig. Vilka satar. Kan du inte kräva utredning. För jag gjorde det. ## Comment 6 Author: Thotis90 Jag behövde prata med tre läkare för att få en laparoskopi: en läkare som skrev ut p-piller till mig (sökte hjälp för min enorma mensvärk. Var tvungen att vara hemma från skolan då jag hade så ont att jag inte kunde röra mig), andra läkaren som faktiskt var fertilitetsläkare sa att laparoskopi bara var onödigt ifall de inte hittar någonting (-13) och tredje läkaren blinkade inte ens. Hon skickade en remiss direkt. Opererades för snart 1 månad sen. ## Comment 7 Author: [Borttaget] jag har alltid haft extrema menssmärtor , och när det blev ännu värre så var jag på barnmottagningen på östra och eftersom det var barnavdelningen tänkte dom inte på mig som 'kvinna' utan bara som barn. Efter massor av undersökningar och prövade mediciner för annat så träffade jag en sjuksköterska med Endometrios , som bad mig kolla upp det. Första gyn jag träffade var hemsk ... 'Nää du är för ung' 'nä du skulle ha ont längre ner' (visade längst ner på magen) .. Träffade sen en annan gyn som också tvivlade men tillslut lät mig göra titthål-operation, och det sista hon sa innan jag skulle in på operationen var 'ja då får du snart bevis på att det inte är detta och kan gå tillbaks till barnavdelningen' .. Men nepp fyra endometrium i bukhålan. Få och små men så onda..^^ Dock har jag annat med magen också vilket antagligen var vad som vilseledde dom på barnavdelningen , men ja..^^ Gjorde min operation vid 15års ålder och fick mensen när jag var 12, så gick ett tag som jag fick vara borta från skolan en vecka i månaden ... Nu går jag på P-ring och skjuter bort all mens, och det funkar hyfsat för mig. Har provat provera , qlaira och den vanliga sorten P-piller men inget av det har hjälpt. Så tipps till er som inte hittar ngt som funkar , prova P-ring och skjut bort mensen , då kan det varken komma nya endometrium och inte så mycket smärtor heller (bara vid genomblödningar) Kram till er alla och hoppas det fixar sig för er. Tur för mig är att jag är så ung att jag inte behöver fundera på barn och sånt inom närmsta åren :) ## Comment 8 Author: IngridSvensson Skönt att det gått bra för dig trots omständigheterna #9 ! Tack för tipset, ska kolla upp det med p-ring. Har använt det, men min sambo kände den så mycket. ## Comment 9 Author: [Borttaget] Ja min pojkvän märker den också, men man kan ta ut den under sex så länge man kommer ihåg att sätta in den efteråt, så det är ju också en lösning :) Hormonerna från P-ringen håller ju trots allt i sig en vecka utan att ringen är i, för de som väljer att ha mens och använda ringen som preventivmedel :)